SEPPAN

 

Trakterna kring Tullingesjön utanför Stockholm. Några
barackliknande hyreshus vid sjön har i folkmun fått
namnet Seppan efter den närbelägna fabriken Separator
AB (senare Alfa-Laval), där de flesta av familjefäderna i
husen arbetar. Nästan alla familjerna i Seppan är
invandrare: finnar, ryssar, österrikare, polacker. I närheten
ligger också lite mer ståtliga disponentvillor där de
svenska fabrikscheferna bor.
Vintern 1961. Svenska Sara, som bor i en av
disponentvillorna, och finska Pirjo, som bor i Seppan, är
trots klasskillnaderna bästa kompisar. Deras föräldrar
tycks vara varandras motsatser. Saras mamma är kylig och
förbjudande, och Sara söker sig till fadern för kärlek. Pirjos
pappa, en veteran från finska vinterkriget, är däremot
lynnig och våldsam, i synnerhet när han blir full.
Pirjo uppvaktas blygt av klasskamraten Seppo, som
vägrar läsa morgonbön och prata annat än finska i skolan.
Han gör sig också snabbt känd som något av en
galenpanna, ofta i färd med att göra farliga saker, t ex att
jumpa på isflaken i Tullingesjön eller kasta sig undan tåget
i sista sekunden på det närbelägna järnvägsspåret.
Men den mesta tiden ägnar 11-åriga Sara och Pirjo åt
varandra. Pirjo tar gärna initiativ till sexuella
upptäcktsfärder, som att stjäla porrtidningar från
ungkarlshotellet, smygtitta på älskande par eller jämföra
könsorgan. I det trångbodda Seppan, där dörrarna står
öppna, bjuds det på rikliga möjligheter till sådana inblickar
i vuxenvärlden. Runt omkring Sara och Pirjo finns det en
skock barn från olika länder: tjocka Fransiska från
Österrike vars mamma drillar henne till att bli
balettdansös, Polskan vars mamma bedriver en lokal
prostitutionsverksamhet vid sidan av hushållsarbetet,
Grisa-Bengt, Pirouschka, Ryssen, Greger och många
andra.
Samtiden gör sig påmind i olika former: på radion
informerar C G Hammarlund om trafik blandat med
trallvänliga sånger av Lill-Babs och Siw Malmkvist, på
väggarna hänger bokhyllan String och över natthimlen
svävar Jurij Gagarin i sin rymdkapsel.
Året innehåller också sina tragedier. På vårkanten, då
isen går upp på Tullingesjön, försvinner Seppo och en rysk
pojke, efter att ha jumpat på flaken. Endast den ryske
pojken hittas. Seppo förblir försvunnen. På
skolavslutningen reciterar Pirjo en dikt ur "Fänrik Ståls
sägner", som blir en hyllningssång till Seppo. Kniven hon
fått av honom vårdas ömt. Under en vacker sommardag
medan barnen har drakflygning på en blomsteräng, dödas
Lilla Anna då hon balanserar på järnvägsspåret och inte
hör tåget komma. På sensommaren händer en olycka på
fabriken. Ryssens pappa dödas. Saras pappa, som är
ansvarig chef, ger Pirjos pappa skulden för olyckan och
anklagar denne för fylleri under arbetstid. Pirjos pappa får
sparken.
En dag på höstkanten kommer Pirjos pappa hem full
och slår sönder lägenheten. Den smått hysteriska
österrikiska grannfrun ringer efter polisen. Pirjo och Sara
blir vittne till hur han förs bort i polisbil, och Pirjo vill inte
ha med Sara att göra längre. Brytningen blir definitiv då
Sara kräver tillbaka en dockklänning hon gett till Pirjo.
Hämnden kommer senare på hösten. Några av barnen från
Seppan doppar Sara i en gyttjepöl under hemvägen från
skolan. På avstånd ser Pirjo hur Sara förnedras.
Filmen avslutas med texten: När vi var små trodde vi att
Seppan var hela världen och vi hade rätt.

Tillbaka